Nytt fagnotat fra vår fagprofil Anton Lif om nordisk samarbeid innen psykologisk forsvar, med ti forslag til økt motstandsdyktighet.

Hele fagnotatet kan leses og lastes ned her: Nordiskt samarbete för psykologiskt försvar

I tillegg til de ti forslagene tar notatet også for seg dagens situasjonsbilde knyttet til påvirkningsoperasjoner, hva psykologisk forsvar er, likheter og ulikheter mellom de nordiske landene, status for nordisk samarbeid på dette feltet i dag, og hva det er behov for fremover.

Sammanfattning

Omvärldsläget aktualiserar behovet av att öka kunskapen om hur de nordiska länderna enskilt och tillsammans kan upptäcka, förstå och möta påverkansoperationer. Det senaste året har tydliggjort att hybridhot (exempelvis ekonomiska påtryckningar, cyberangrepp och desinformation) har blivit mer sofistikerade, och att främmande makt och andra antagonister utnyttjar samhällets sårbarheter för att illegitimt nå sina politiska och ekonomiska målsättningar.

Även om EU och Nato är de nordiska ländernas starkaste säkerhetspolitiska samarbeten i ett europeiskt och transatlantiskt perspektiv, så finns det ett stort värde i att utveckla det regionala nordiska samarbetet. För förståelse och innovation – för stärkt motståndskraft.

Handling och beslut av den politiska nivån är avgörande för att vi ska stärka våra länders strategiska respektive operativa förmågor att identifiera och möta påverkansoperationer och desinformation.

10 förslag for ökad motståndskraft

1. Ny karta – nytt läge

Sociala medier är idag en del av den offentliga infrastrukturen. En utveckling som medfört fantastiska möjligheter, men också stora utmaningar. Trots att det är över 15 år sedan Facebook grundades så ser det nu ut som att politiker, såväl som techbolagen själva, yrvaket försöker hantera en situation som ingen riktigt kunnat förutse. Få aktörer, om ens någon, har riktigt koll på läget. Med utgångspunkt i informationsmiljön som modell så behövs det ett större fokus på:

  • Vad digitaliseringen innebär för de viktigaste av våra skyddsvärden: liv och hälsa, människors fri- och rättigheter, demokrati, och samhällets funktionalitet.
  • Det demokratiska samtalet i en digital tid där cybersäkerhet och påverkansoperationer och kunskapsresistens är stora utmaningar.
  • Att upprätthålla och skydda vår digitala suveränitet och vår kognitiva suveränitet liksom vi upprätthåller och skyddar vår territoriella (luft, land, hav) suveränitet.

2. Quadruple Helix

För att öka medvetenheten och bygga motståndskraft kan samverkan mellan olika aktörer och sektorer bidra. Samverkan mellan offentlig sektor, universitet/högskola och näringsliv kallas Triple Helix-modellen. När civilsamhällets tongivande individer, entreprenörer, startups, ideella organisationer och eldsjälar – grupper med en avgörande roll för innovation och utveckling – kompletterar de traditionella aktörerna skapas en Quadruple Helix. Centrala aktörer behöver skapa incitament och forum för samverkan enligt denna modell på olika nivåer, både nationellt och över landsgränserna för att:

  • Etablera en gemensam förståelse för hur våra sårbarheter utnyttjas av antagonister för effektiv påverkan.
  • Etablera och utveckla metoder för hur vi kan omsätta och implementera all den kunskap som finns till faktiska förmågor.
  • Näringslivet ska bli mer medvetna, men också hitta samarbetsformer och metoder där näringslivet kan bli mer transparant utan att det skadar varumärken, samtidigt som de kan bidra och få stöd mot cyberangrepp och påverkansoperationer.
  • Skapa förutsättningar för effektivare samverkan och samarbete mellan näringslivet och den akademiska världen. Båda dessa gruppers färdigheter och kunskaper är avgörande för att etablera effektiva metoder och verktyg för att möta påverkansoperationer.

3. Identifiera roller och skapa synergier

Ett aktivt föregångsskap genom politiska beslut och regleringar är centralt för utveckling av ett modernt psykologiskt försvar. Men det är också oerhört viktigt att uppmuntra och på olika sätt stimulera goda initiativ, små som stora, som bidra till psykologiskt försvar:

  • Identifiera roller och ansvar, kartlägg vilka aktörer och förmågor som finns i de olika länderna med verksamhet som bidrar till psykologiskt försvar.
  • Ta fram planer för hur synergier kan uppstå och förstärkas mellan olika verksamheter.

4. Nordisk fact-checking

Eftersom desinformation och missinformation inte tar hänsyn till landsgränser så skulle ett utvecklat samarbete avseende identifiering och debunking minska spridningen och effekterna av felaktig och vilseledande information (exempelvis så granskar den norska organisationen Faktisk ofta felaktig information om Sverige som sprids i norska forum):

  • Skapa incitament och bidra till att utveckla samverkan och samarbeten mellan de nordiska organisationer som arbetar med fact-checking.

5. Involvera forskningen

Den forskning som sker vid nationella centrum, myndigheter och universitet, liksom internationella organisationer och samarbeten såsom StratCom COE och MCDC, påvisar att de nordiska länderna många gånger har tillgång till den absoluta expertisen inom aktuella områden. Ett arbete som kan utvecklas är att enskilt och tillsammans omsätta all denna kunskap till nationella och nordiska förmågor – strategiska såväl som operativa. Det finns stora vinster med tätare samarbete mellan politiken och akademin. Involvera akademiker och experter i det politiska arbetet och för att realisera teoretiska kunskaper och bygga faktisk förmåga. Två tydliga exempel att inspireras av är:

  • Utvecklingen av brittiska RESIST Counter Disinformation Toolkit. Utifrån den svenska handboken Att möta informationspåverkan är RESIST en vidareutveckling. Där forskarna vid Lunds universitet tillsammans med Government Communication Service (GCS) utvecklat en verktygslåda för att förebygga och hantera spridningen av desinformation. En väldigt konkret såväl som allomfattande verktygslåda för kommunikatörer såväl som policy-skapare, chefer och seniora rådgivare.
  • Utvecklingen av Global Britain in a competitive age. Akademiker från School of Security Studies vid King’s College London, har haft nyckelroller i framtagandet av den nyligen publicerade nya nationella säkerhetsstrategin.

6. En gemensam terminologi

Det är nödvändigt att tydligare definiera och inrikta psykologiskt försvar liksom att etablera en gemensam terminologi på nationell nivå. Än bättre på nordisk nivå. För idag finns det en stor spännvidd mellan länder och inom länder, och det medför begräsningar – om vi inte kan beskriva problemet så kan det vara svårt att förstå problemet och det blir ännu svårare att lösa det. Inom det militära finns det i högre utsträckning ett gemensamt språk där de nordiska länderna bygger terminologi, begrepp, procedurer och praxis på Natos ramverk. Två exempel att inspireras av:

  • Forsvarets Etterretningsdoktrine 2021 (Norge) är ett bra exempel på hur man inom ett land tagit fram ett gemensamt språk.
  • Terminology Working Group vid StratCom COE vars arbete syftar till att utveckla en gemensam terminologi inom området strategisk kommunikation. Ett mer exakt, men också enklare språk som överbryggar terminologin mellan beslutsfattare, militär, teknikföretag, akademiker och programmerare.

7. Strategisk kommunikation

Strategisk kommunikation är en betydelsefull förmåga för att bygga motståndskraft liksom i genomförandet av motåtgärder. Ett utökat nordiskt samarbete i syfte att koordinera och förstärka strategiska insatser kan ha stor effekt. Dels för att attribuera illegitim påverkan och avskräcka främmande makt, dels för att säkra intern och extern sammanhållning. Exempel på gemensamma insatser kan vara:

  • Förstärk gemensamma kommunikationen inför, under och efter gemensamma militära och civila övningar och insatser.
  • Skapa ett protokoll för snabba stöduttalande vid olika hybridangrepp där främmande makt pekas ut.
  • Utvisning av diplomater bör ske koordinerat och i solidaritet som svar på angrepp mot nordiska demokratiska institutioner och nationella säkerhetsstrukturer.
  • Etablering och vidmakthållande av strategiska narrativ. Vi skriver själva berättelsen om hur vi ska försvara våra land. De nordiska länderna behöver enskilt och tillsammans möta destruktiva narrativ från främmande makt och andra antagonister genom att proaktivt etablera och vidmakthålla egna narrativ.

De nordiska länderna kommer utifrån sina medlemskap i EU och Nato delvis att ha olika säkerhetspolitiska överväganden och prioriteringar, men det finns fortfarande mer som förenar oss än som skiljer oss.

8. Riskkommunikation och transparens

De nordiska ländernas hantering av pandemin påvisar behovet av att utveckla förmågan till riskkommunikation. Proaktiv kommunikation innan och under en kris som bygger på välgrundade målsättningar, målgruppsanalyser och angreppssätt, samt att kontinuerligt utvärdera egen kommunikation och varna för pågående desinformation. På alla nivåer behövs arbete för att proaktivt möta potentiella brister och informationsvacuum som kan uppstå. Två aktuella exempel på det är:

  • Den pågående pandemin har visats sig vara en grogrund för konspirationsteorier och extremism. Illasinnade aktörer utnyttjar på olika sätt människors oro, rädsla och besvikelse för att växa sig starkare – för att öka föraktet mot politiker och offentliga institutioner.
  • Enligt Gränshinderrådet så har pandemin påvisat att de som bor och arbetar i gränsregionerna drabbats oskäligt hårt av ländernas olika restriktioner och gränsstängningar. Därav har rådet lyft att de nordiska länderna behöver ta fram en plan för hur de negativa effekterna för gränsboende kan minskas vid likande kriser i framtiden.

Nationella riskbedömningar som Risiko 2021 och nationella säkerhets- och underrättelsemyndigheters öppna årsredovisningar är goda exempel när det gäller riskkommunikation och transparens. Men de är punktinsatser och det behövs ökad kontinuitet och intensitet:

  • Risker och hotbilder som lyfts fram i dessa rapporter behöver kommuniceras i större omfattning och över tid.
  • Genom att utveckla, samordna och förstärka nationell och nordisk riskkommunikation kan befolkningen förberedas för framtida kriser och potentiella informationsvacuum begränsas.

9. Utbildning

Ökad medvetenhet bidrar till motståndskraft och utbildning är ett viktigt verktyg för detta. Etablera samverkan och samarbete för merutbyte av olika utbildningar och genomförandet av gemensamma utbildningar inom olika områden och på olika nivåer. Från basal nivå för ett brett spektrum av målgrupper, till specialistutbildningar för de som arbetar operativt med att identifiera och möta påverkansoperationer och desinformation:

  • Media- och informationskunnighet (inklusive digital källkritik, sökkritik och källtilit).
  • Grundläggande medvetenhet kring risker, sårbarheter och hotbild kopplat till påverkansoperationer och desinformation.
  • Identifiera och möta desinformation utifrån verktyg som RESIST och The ABCDE Framework.
  • OSINT (informationsinhämtning genom öppna källor) och digital forensik (analys av elektroniska spår).

Det finns många digitala plattformar och nätverk för utbildning och kunskapsspridning, några exempel att inspireras av är:

10. Övning

Öva mera och utveckla samverkan på området. Det för att lära av varandra och för merutbyte av upplägg och övningsmaterial. Om vi inte övar så är det svårt att lyckas hantera de potentiella hot som kan uppstå – hur ska olika aktörer och sektorer vara förberedda och ha förmåga att möta exempelvis en kognitiv överbelastningsattack om de aldrig övat på det?

  • Öka inslagen av påverkansoperationer och desinformation i mindre såväl som större övningar när det kommer till krishantering och beredskap.
  • Involvera fler civila aktörer i militära övningar och fler militära i civila övningar. Öka fokus på militär-civil samverkan, på nationell nivå och över landsgränserna.
  • Utveckla scenarier. Scenarier som kan möjliggöra både en tydligare kravställning gentemot enskilda myndigheter och bidra till en sammanhängande gemensam problemformulering och planering. Utifrån framtagna scenarier så går det att genomföra tvärsektoriella övningar nationellt liksom i olika nordiska forum.
  • Etablera en gemensam digital plattform för övning och träning. Det finns pågående projekt hos bland annat Forsvarets forskningsinstitutt (utveckling av simuleringsplattformar med öppen källkod med «kloner» av sociala medier) som kan användas i ett nordiskt sammanhang.

Hele fagnotatet kan leses her: Nordiskt samarbete för psykologiskt försvar

I tillegg til de ti forslagene tar notatet også for seg dagens situasjonsbilde knyttet til påvirkningsoperasjoner, hva psykologisk forsvar er, likheter og ulikheter mellom de nordiske landene, status for nordisk samarbeid på dette feltet i dag, og hva det er behov for fremover.

Om forfatteren

 

Anton Lif

Anton Lif er spesialist på informasjonspåvirkning og kommunikasjon, og fagprofil i UTSYN. Han jobber som Crisis Management konsulent i Combitech, et uavhengig selskap innen forsvars- og sikkerhetskonsernet Saab. Lif har tidligere jobbet ved det svenske forsvarets enhet for psykologiske operasjoner (psyops) i mange år, hvor han var involvert i å utvikle Sveriges evne.

 

Fagnotatet er publisert på prosjektutsyn.no med støtte fra Utenriksdepartementet og Fritt Ord.

Kategori: , ,